The weather

Idag är det en sådan där het dag da man inte törs släppa ut barnen förren efter fem på eftermiddagen, och då ar det för svalka ner dom i sprinklern. Vi har ju inget ozonlager att skryta om, så bränn tiden är mindre än 10 minuter under hetaste tiden på dagen. Tittar man på nyhterna sa ser det ut som det vore bästa svensksommaren med 25 grader i skuggan. Lägger man dock till hur varm solen är så närmar det sig säkert 35-40!!! Det ar skillnad fran när man låg och pressade på Böda strand och försökte maximera soltimmarna under dom futtiga veckor man hade ledigt. Nu är jag känd för att alltid sitta i skuggan....

Lite anleding till att fira har det också varit idag. Benjamin hade första dagen i förskolan för året, sa lite mer lugn och ro för oss andra. Han är ju så där härligt fyra och ett halft! Liam och jag slog till med fika pa vårt favorit cafe.

Jätte tack till Gredenmans som visade mig vägen till svenskans tre extra bokstäver. Nu äntligen kan orden flyta fritt från tanke till tangentbord.

'Thunder on the Great Lake'

Lake Taupo

Idag har det varit jetbats tavling pa Lake Taupo. Heikoptrar som nastan lag lika lagt i vattnet som racerbatarna sjalva for att ta action flyllda bilder. Min aldsta grabb Liam tyckte att det har var den basta dagen hittils utav skollovet och han har fatt varit med om allt fran jordbavningar nar vi var pa ostkusten, djurpark, fiskat med pappa, medeltids festival och langa dagar pa stranden. Det har slog tydligen allt! Tror kanske att han tankte sig in i pilotens sits i vattenstanket precis bakom batarna. Han fick ju sjalv vara i helikopter for forsta gangen for nagra veckor sedan. Maste vara bra haftigt att fa vara barn just nu. Undrar sa smatt vart hans generation kommer att uppleva nar dom ar i min alder.Han borjade skolan redan vid fem, fangade sin forsta fisk pa fluga for ett ar sedan och har inga problem med att surfa runt pa datorn. Som sju aring mer foreskommen i internets varld an min man. Vad kommer grabbar och tjejer som han uppfinna under aren som kommer?Nar jag var liten sa var 'bild telefon' nagot som Hedvig och Helge hade i sin husvagn. Nu pratar pappa och jag pa Skype flera ganger i veckan. Precis som batarna pa sjon sa gar allt fort, fort, fort!

Barnen

Ibland undrar man hur man klarade av att fa till nagot sa fint.

Forsta gangen

Kia-Ora

Har alltid varit duktig pa att skriva dagbok. Gissar att det har ar lite samma sak, fast kanske inte lika privat. Funderade pa om jag skulle anvanda svenskan eller engelskan och kom fram till att mina tankar fortfarande surrar pa modersmalet fast engelskan ar det jag anvander i det dagliga livet. Min familj pratar engelska, det mesta jag laser ar pa engelska och varlden runt omkring mig ar engelsk. Jag bor ju pa Nya Zeeland, sa som nagon overraskning kommer det ju inte att det ar det sprak jag anvander mest. Nu nar jag fick valja, ja da var valet inte svart. Nagra prickar over a, a och o kan jag dock inte fa till. Tror att det finns nagot satt, men efter snart tio ar har jag inte kommit pa det....

Det ar mycket annat jag inte kommit pa an heller. Gissar att man alltid kanner sig 'ny' i ett land dar man inte ar fodd. 'Hemma' ar och forblir gamla trygga Svedala. Fast jag har pa kann att allt har andrats. Ar nastan lite radd for att aka hem pa besok, kanske ar det inte alls som jag drommer och langtar till langre. Hus rivs och nya byggs upp, kompisar blir aldre (aven fast jag ar busig tonaring fortfarande-atminstone pa insidan) och det Sverige som jag lamnade sa 1997 ar nog inte det Sverige som lever inom mig. Mycket har ju ocksa hant mig sen jag flyttade. Man, tre barn, villa och hund. Kanske det hade varit lika om jag stannat? Hur jag lever skiljer sig dock mycket fran den vag jag troligtvis valt om jag inte flyttat hit. Jag har oftat fatt fragan om jag kanner mig svensk eller nya zeelandsk. Svaret maste nog bli att jag kanner mig som Sofia (jag alltsa), med rotterna i Sverige och livet jag lever har som den verklighet jag brottas med. Vore inte den jag ar om jag inte fatt mojligheten att uppleva bade och.

Maste tacka Anna-Sara Torgnysdotter, utan dig hade jag aldrig kommit pa att borja skriva. Har med noje last dina bloggs. Hur var mitt forsta forsok? Maste saga att det var ett rent noje att fa skriva av mig lite innan det ar dags att ga tillbaka till snoriga nasor och blojbyten.

Tjillevippen!